När jag först kom i kontakt med coaching så beskrevs coaching också som ”The art of questioning”.  Och de frågor som man som coach förväntas ställa är de öppna frågorna. De som inte går att besvara med ja eller nej. De är utan vidare eftersträvansvärda. De öppna frågorna ger mottagaren en chans att själv reflektera och finna egna aspekter på ett problem eller en fråga. De öppnar för nya perspektiv och infallsvinklar. Men för att kunna ställa dessa kraftfulla frågor så behöver du först kunna lyssna. Ju mer man lär sig coaching desto mer så ökar förståelsen för värdet av att lyssna. Och verkligen lyssna. Det betyder att man är genuint intresserad av sin samtalspartners tankar, synpunkter och idéer. Och lägger sin egen agenda åt sidan för att istället lyssna och rikta hela sin uppmärksamhet på den andre. Och, vill jag påstå, den förmågan är värdefull i alla samtal som syftar till att vara utforskande, nyskapande och kreativa.

Låt frågan vara öppen

När en fråga och eller ett problem uppstår så gör vi snabbt en analys och söker en lösning. Det enklaste och smidigast är att utgå ifrån vår tidigare erfarenhet. Det spar energi och det är något som hjärnan gillar. Detsamma när en person kommer till oss med ett problem. Vi söker ett snabbt svar på problemet. I vårt lyssnande så utgår vi då ifrån vår egen verklighet. Det gör att den lösning och det svar vi ger utgår ifrån vår egen tolkning av problemet. Läs också bloggen om Min bild och din bild.
Vi vill också gärna hjälpa till och att kunna ge ett svar känns bra. Att fortsätta vara öppen och utforskande är vanligtvis mer obekvämt. Men det som är viktigt att förstå är att så snart vi hittat ett svar så stänger vi också frågan.

Om vi besvarar en fråga för snabbt så stänger i den.

Modet att inte veta

Och när vi stänger frågan så stänger vi också dörren till alla de möjligheter som hade kunnat visa sig om vi i stället fortsatt att utforska.  Självklart är dina egna erfarenheter och idéer värdefulla men om syftet med ett samtal är att få fler idéer så är det bättre att inte genast låsa sig vid en ståndpunkt. Att istället fortsätta vara öppen och inte låsa sig vid ett svar kräver träning. Men det är, tror jag, en färdighet som ger utdelning i en tid där kreativitet och nya lösningar behövs. Att stanna kvar i ett utforskande kräver mod. Att ställa frågor som man själv inte har svaret på innebär ett risktagande då man faktiskt inte alls vet vart samtalet tar vägen.

Det finns i skogen en glänta som bara kan hittas av den som gått vilse
Tranströmer

Att ställa frågor du själv inte har svaret på

Många chefer jag stöter på i den träning jag leder tycker det är obekvämt att ställa frågor de själva inte har svaret på. Tror att bilden av dem själva då skulle bli sämre. Men studier visar faktiskt att chefer som vågar fråga oftast har en mer ödmjuk attityd och också är bättre på att bygga tillit och förtroende i organisationen. En kultur där man verkligen lyssnar på varandras synpunkter och visar ett genuint intresse för att förstå vad den andre menar skapar en kultur för nytänkande och kreativitet. Något som behövs.

Under flera år så har förmågan att kunna ha fokus lyfts fram. Jag tycker därför det nu är intressant att fler röster hörs som också lyfter fram vikten av att låta tankarna vandra. Tror detta har att göra med att inga nya idéer kommer fram om vi enbart utgår ifrån analys och fokus.